top of page

Kungsholmen

Så här börjar Stockholm stad sin beskrivning av Kungsholmens historia:

​

​

Munklägret

"På 1400-talet börjar franciskanermunkar bosätta sig på holmen, som då kallas Munklägret. Munkarna ägnar sig åt boskapsskötsel och fiske. De driver också Själakorets tegelbruk vid Rålambshov. I samband med reformationen, som klubbas igenom vid riksdagen i Västerås 1527, fördrivs munkarna och marken hamnar i Kronans ägo. I slutet av 1500-talet låter Johan III anlägga ytterligare ett tegelbruk vid den norra stranden. 1635 får Munklägret sin första bro. "

​

​

Namnet Munklägret kommer sannolikt av att Kungsholmens gamla namn var 

Munkelägret och Munkholmen. Detta eftersom Gråbrödraklostret ägde marken här under medeltiden. 

​

I samband med att en församling instiftades 1672 önskade kyrkan att det katolskt 

klingande namnet skulle bytas ut. Riksrådet föreslog namnet Karlsholmen till 

Kung Karl XI:s ära, men denna ska då ha svarat:

- Riddarholmen ligger här vid staden och Drottningholm ett stycke härifrån, 

varför må icke Kungsholmen ligga däremellan?

Gammal karta.png

Fastigheten Munklägret 14 ritades av den välkände funkisarkitekten Björn Hedvall.

 

Björn Hedvall ritade fastigheten 1929 som sedan stod färdig 1932. 

​

Han har också ritat många andra hus i Stockholm,  bland annat vårt grannhus Norr Mälarstrand 18 och Norr Mälarstrand 56.

​

Björn Hedvall föddes i Gävle 1889 men utbildade sig i Stockholm på Byggnadsyrkesskolan (1908–1911) vid Tekniska skolan, allmänt kallad "Bysan". Parallellt läste han också på Klara skola (1910–1911) under Ragnar Östberg, Ivar Tengbom, Carl Westman och Carl Bergsten - en kortvarig skola som startades som en protest mot arkitekturutbildningen vid Konstakademien. Hedvall fortsatte vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH (1913–1916) och Konstakademien (1918–1920).

​

Han gifte sig och öppnade eget 1921.  Under sent 1920-tal och tidigt 1930-tal designade han många hus i både klassicistisk och funktionalistisk stil. Under denna brytningstid behövdes både smålägenheter och stora lyxvåningar. Våningarna är oftast karaktäriserade av genomblickar och rundgångar. Björn Hedvall ritade också flera biografer; Metropol på Sveavägen, Royalbiografen på Kungsgatan och Paraden på Gärdet - Stockholms då modernaste funkisbiograf.

 

Under många år var han var mycket produktiv (ca 270 hus i Stockholm) och hans byggnader är en viktig del av framförallt Kungsholmens stadsbild, framförallt i kvarteren kring Norr Mälarstrand och Pontonjärgatan. Björn Hedvall ritade i slutet av 1920-talet Norr Mälarstrand 8–10, 18 och 20.

 

Under 1930-talet ritade han ytterligare tre hus, bland annat nr 56 med stora fönsterytor och modernt formspråk men interiört fortfarande mörkbetsade takbjälkar i matsalen och höga golvsocklar i vardagsrummen.

​

Vårt hus på Norr Mälarstrand 20 designades 1929-30 i modern funkisstil med stora hörnbalkonger mot Riddarfjärden. 

 

​

​

​

​

​

​

​

Björn_Hedvall.png
bottom of page